Vägen tillbaka

Återigen sjukhus, återigen överdoser. Det måste vända snart innan jag ger upp helt. Jag vet att jag är den ända som kan göra det. Att jag fortfarande lever är bevis på att jag fortfarande kämpar och att jag inte gett upp. Jag kan föreställa mig framtiden, att jag jobbar och har en vettig vardag alla fall önskar jag det.
På onsdag är det möte på en annan öppenvårdsmottagning hoppas verkligen på det. Kommer bli så ledsen om jag får avslag. Har fått avslag på så mycket annat så mina förhoppningar är höga men rädslan för avslag är ännu högre. Får väll klara mig själv annars, bevisa att jag kan. Kollat väldigt mycket på Hells Kitchen, man ser deltagarnas ambitioner och hur de kämpar för att nå sin dröm och få deras drömjobb. Jag kämpar för att bli frisk, jag har alltid fått kämpa, det gör vi alla på något vis. Vi alla har mål och drömmar. Mitt mål just nu är att överleva dagen.

Just nu är det mesta kaos och jag klarar mig inte själv. De tar bort vaket och någon timme senare sätter de dit det igen. Så himla less på det. Läkaren vill skicka mig till piva. Men jag vill verkligen inte det. Förstår att de känner sig maktlösa och inte vet vad de ska göra. Men piva är bara förvaring. Inte det rätta för mig.
Känner mig också ganska maktlös ibland även fast jag styr mitt liv. Just nu styrs jag utav mina självskadetankar. Det är tankar som fått mig sluta tänka logiskt. Jag hatar mig själv varje gång jag skadat mig. Det blir bara en ond cirkel allt ihopa. Jag är ju fullt medveten om att det inte är hållbart i längden, att jag någon gång faktiskt lyckas skada mig allvarligt. Vart nära några gånger. Som den gången efter en överdos och jag behövde dropp i fem dagar.
Skulle helst av allt vilja resa någonstans komma bort från Sverige. Man kan ju inte fly sina problem, men en vecka från sitt dåliga mående skulle vara något.

Börjat kolla på en serie som heter Outlander på "flexnet" som min mamma säger att det heter (netflix). Handlar om en tjej som hittar en portal till medeltiden. Väldigt bra serie, är ganska lagom av allt. Hon blir fast i den tiden och försöker fly. Likaså jag försöker fly undan den mörka tunneln och hitta ljuset igen.
Är så glad för min iPad utan den skulle jag inte klara mig här. Det är så man roar sig här.

Finaste Sandra var här idag, fick den vise sten halsband och the timeturner av henne. Alla Harry Potter nördar vet vad det är, det gjorde min dag att du kom, love you <3